Avesta Art - Identitet 2017

När det gamla järnbruket var i drift var arbetarna tätt förknippade med sina jobb. De var just arbetare – stolta, betydelsefulla, sysselsatta, gjorde rätt för sig och hade en tydlig roll. I detta låg även platsen i en given samhällsklass och de sociala förväntningar som följde med detta. De var en del av den kollektiva kraft som lade en betydande grund för landets välfärd ännu idag. Arbetarna – männen och pojkarna var naturligtvis också enskilda individer med olika förhoppningar och öden. Ofta hade de familjer därhemma. Familjerna, med kvinnorna och flickorna i spetsen höll ett annat maskineri vid liv och med vilket de identifierades med. Hemmet, gården, omvårdnaden, grödorna och hushållsysslorna. Ramarna för vilken lott en gavs begränsades till mångt och mycket av ens kön och klasstillhörighet. Kvinnorna kämpade för att betraktas som egna individer och att få möjlighet att rösta och påverka omvärlden. Det kan tyckas självklart att inte begränsas av exempelvis sitt kön eller sitt ursprung, men verkligheten ser annorlunda ut. Vilka verktyg brukas för att ge exempelvis olika etniciteter, minoriteter, grupper, samhällsklasser samt män och kvinnor samma rättigheter, i teori och praktik? Identitetsbegreppet kopplas till mänskliga rättigheter och respekt och refererar till tanken om tolerans.

Identitet kan vara den enskilda unika individen, den egna personliga sfären med alla dess rättigheter, skyldigheter och potential men sträcker sig även utanför den egna kroppens och uppfattningens gränser. Identitet kan kopplas till kollektiva, kulturella och territoriella gränser. En plats, stad, region, ett land, en kontinent, ett politiskt område eller zon. En plats identitet kopplas till platsens själ eller ande, Genius loci, den unika atmosfär som råder på en given plats och som genomsyrar stämningen där och ofta relaterar till dess historia. Ur ett centraliserat perspektiv associeras ofta bruksorter som förlegade och outvecklade och som ointressanta avfolkningsbygder, åtminstone om dess ekonomiska resurser sinat. Idag söker ofta gamla bruksorter hitta nya identiteter och värden att förknippas med parallellt med det äldre arvet, något som håller bygden samman och definierar den i en ny epok. Kanske nya folkgrupper anlänt och tillfört nya impulser.

Identitet är ett tvåsidigt mynt som å ena sidan kan vara inskränkt, pålagd och påtvingad och bäras av sociala konstruktioner, fördomar och föreställningar där en definieras av andra eller fungera som en bekräftelse och nyckel till trygghet, tillhörighet, stolthet och frihet. Det kan handla om självbild och självförverkligande men står alltid i relation till och förhåller sig till omvärlden. Identitetsfrågan kan vara bärare av normer, barriärer, skapa polarisering och måla upp världen i svart och vitt men även röra sig i en gråskala, skapa konflikt och konsensus. Identitet är inte statiskt utan något som är i ständig rörelse.

Utställningen fokuserar på identitet ur olika perspektiv. Kollektiva och individuella aspekter, frågor om kultur, historia, nationalitet, etnicitet, genus, makt och normer synliggörs i skiftande uttryck och tekniker.