• Visa bildtext

    Birgit Ståhl-Nyberg, Akvariet, olja på duk, 1973. Foto Donald Byström

Öppet idag 12:00 - 18:00

Utställning

17 mars - 19 augusti 2018

Framtiden på väg - Birgit Ståhl-Nyberg

Uppsala konstmuseum vill lyfta fram Birgit Ståhl Nybergs (1928 - 1982) konstnärskap, som med kraft och engagemang tar ställning för konstens plats i samhället. Med en tveklös tro på konstens förmåga att förändra och medvetandegöra var Birgit Ståhl-Nyberg en konstnär som ville göra skillnad. Konsten skulle gestalta människors relationer till varandra här och nu. Hennes tolkningar av sin samtid väcker frågor om vår egen tid. I utställningen Framtiden på väg presenteras Birgit Ståhl-Nybergs främsta verk med fokus på hennes måleri under 1960- och 1970-talen.

De verk som visas i utställningen är inlånade från museer, institutioner och privatpersoner. Under våren 2018 kommer boken Det nya modet att ges ut. Författare: Birgit Ståhl-Nyberg, Mikael Nyberg och Sara Lidman. Boken ges ut på Förlaget Arena och omfattar 264 sidor. Utställningen Framtiden på väg kommer att visas på Norrköpings konstmuseum under hösten, 29 september 2018 – 24 februari 2019.


Varför gör vi den här utställningen? Om man sätter det i relation till det vi har gjort och visat tidigare av 1900-talets modernister, som Agnes Cleve, så går det lite i samma fotspår, en kvinnlig målare som har kommit lite i skymundan. Den här utställningen vill lyfta fram henne och att hon har, vilket är intressant, sina rötter i konsthistorien med Léger men också Diego Rivera och de monumentala målarna. Framförallt att hon är en bortglömd konstnär som har varit mycket betydelsefull och vars verk fortfarande känns aktuella. Hon beskriver förorten, stressen och människan som hela tiden jagar framåt på något sätt. Det är aktuella frågor. säger Ann-Christine Fogelberg, intendent vid Uppsala konstmuseum.

 

Birgit Ståhl-Nybergs bildvärld möter betraktaren den vanliga människan och hennes vardag i efterkrigsårens Stockholm. Ståhl-Nybergs målningar är imponerande med referenser till bland annat kubismen och den franske målaren Fernand Léger, som var en av hennes främsta förebilder. Hon var en skarp iakttagare och tecknade ned den värld hon levde i.Hon återgav glesbygdsbefolkningens flyttströmmar söderut till storstadens industrier och förortsmiljöer. I sina bilder återger Birgit Ståhl-Nyberg ingående människors liv ur ett socialt perspektiv. Hon målade tunnelbaneresenärer, storstadens pulserande liv och förortens konformism. Hennes bilder var kritiska och passionerade inlägg i diskussioner om staden och dess människor.


Birgit Ståhl-Nybergs konstnärskap präglades av samhällskritik och en tro på konsten som en kraft i samhället. För henne var konstnären en förmedlare, någon som kunde visualisera och förändra. En bild skulle inge styrka och kraft till förändring och för att lyckas med detta behövdes kunskaper om världen och om bildspråket. Med hjälp av komposition och perspektiv underströk hon innehållet i bilden.


Birgit Ståhl-Nyberg växte upp i Hammerdal, en jämtländsk by i arbetarrörelsens tidiga skede. Förutom stadsmotiven målade Ståhl-Nyberg sin hemby. Varje hus, varje plats har en berättelse av betydelse för konstnären. Den anonyma bullriga staden med människor i ständig rörelse är långt borta. Här i Hammerdal råder lugnet och tystnaden.


Ett av Birgit Ståhl-Nybergs stora konstnärliga uppdrag var gestaltningen av tunnelbanestationen i Akalla 1977. Det finns ett rikt skissmaterial från denna arbetsprocess som Uppsala konstmuseum har möjlighet att visa under några veckor, 17 mars – 15 april.


Tunnelbanestationen i Akalla ger prov på ett av Ståhl-Nybergs återkommande teman: Kvinnans och mannens relation och ställning i samhället. Titlar som MedmänniskorKvinnans ideal och verklighet och Mannens vardag vittnar om konstnärens vilja att uppmärksamma betraktaren på samhällets normer och ideal genom konsten. Med en poetisk realism utan pekpinnar gav hon utrymme för betraktarens upplevelse och tolkning.


Birgit Ståhl-Nyberg bestämde sig tidigt för att bli konstnär. Hon kom in på Otte Skölds målarskola och studerade vidare för Lennart Rodhe vid Académie Libre 1951–1952. 1952 blev hon antagen till Konsthögskolans målarskola, där hon hade Ragnar Sandberg som lärare. Konstnärer som hon studerat och inspirerats av förutom Fernand Léger var Henri Rousseau och Diego Rivera. 1971 började hon undervisa vid Konstfackskolans teckningslärarutbildning.


Hennes måleri är dokument över en tid i Sverige då auktoriteter ifrågasattes och utmanades, också inom konstvärlden. Det vardagliga livet med människan i centrum fick ta plats, konstnären befann sig mitt i samhällsdebatten och hämtade kraft ur folkliga rörelser. Kulturen blev en motrörelse till kommersialismen.