Kniv-Kalles skatter – den funna och den försvunna

Morföräldrarna var resande, den minoritet som i äldre tider nedsättande gått under namn av ”tattare” och ”skojare”. Morfadern Karl Fredrik Johansson (1885-1944) livnärde sig bland annat med kopparslageri och förtenning, mormodern Vilhelmina Karlsson (1886-1968) sålde stickningar och virkningar. 1919 bosatte sig familjen i Äppelbo, men deras handelsresor fortsatte, i såväl Sverige som Norge. Han kallades Äppelbo-Kalle efter hemorten och hans vackra knivar gav honom även tillnamnet Kniv-Kalle. Knivarna – tjuringar på svensk romani – är idag eftertraktade och dyrbara samlarföremål med ett utmärkande formspråk. De fortsätter att influera knivmakare än idag.

Resande har levt i Sverige i hundratals år och ingår idag i den nationella minoriteten romer. De har alltid varit en utsatt minoritet, men under 1900-talet tar sig den statliga förföljelsen och diskrimineringen av resande nya uttryck genom tvångsomhändertagande av barn, registreringar och tvångssteriliseringar. Såväl rasbiologins tankegods som folkhemmets hårda assimileringstryck bidrog till att många resande såg sig tvungna att dölja sin bakgrund och tystna.

I denna den första museiutställningen om Karl Fredrik Johanssons hantverk och liv visas föremål i huvudsak samlade av barnbarnet Lasse Johansson. Föremålen är konsthantverk i sin egen rätt, men de vittnar även om de resandes traditionella hantverk och handel och den sammanflätade historia som förenar minoritet och majoritet.