• Foto: Mats Wirén
  • Visa bildtext

    Kopparstick av Johannes van den Aveelen (1709) till Suecia antiqua et hodierna. Vy från nordnordväst som ger en idé om borgens medeltida utseende innan ombyggnader av de övre våningarna inleddes på 1670-talet. Länk: https://libris.kb.se/bib/18036534. Den bevarade förlageteckningen av Erik Dahlberg (1665) är den äldsta kända avbildningen av Penningby. Länk: https://suecia.kb.se/suecia/pdf/13/18035913.pdf.

  • Visa bildtext

    Pennteckning av Axel Fredrik Cederholm (1814). Vy från nordväst som visar slottet som det såg ut före branden 1831 och den nyanlagda engelska parken. En kvinna och ett barn promenerar i riktning mot sjön. En kullerstol (taburett) står i förgrunden till höger. En flygelbyggnad på Borggården skymtar till vänster om slottet. Länk: https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record:94233.

  • Visa bildtext

    Färglitografi av Alexander Nay från "Uplands Herregårdar med beskrivande text" av C. A. Klingspor och B. Schlegel (1881), F. & G. Beijers förlag. Vy från sydsydost som visar det utseende slottet fick efter branden 1831.

  • Visa bildtext

    Tre generationer under stora almen vid slottet. Sittande längst till höger Sten Nordström (1839–1921), Penningbyägare 1876–1921. Till vänster om honom hans maka Jenny, född Elfstrand (1849–1932), med barnbarnet Elsa (1916–97) i knät. Av Stens och Jennys sju söner och enda dotter uppnådde sex söner vuxen ålder, här stående från vänster Erik (1890–1969), Nils (1886–1970), Fritz (1873–1958), Sten (1880–1960), Vilhelm (1883–1961) och Simon Nordström (1875–1944). Bilden tagen på Jennys 70-årsdag den 26/8 1919.

Arkeologi & Historia Borgar & Ruiner Slott & Herrgårdar

Besöksmål

Penningby slott

Penningby är med sina kanontorn, orörda nedervåningar och väldiga brunn en av de mest välbevarade privatbefästningarna från 1500-talets Sverige, påbörjad troligen under senare delen av 1400-talet. De ombyggda huvudvåningarna har interiörer från 1730- och 1810-talen.

Borgen byggdes på en klippudde i en sjö som ingick i en vattenled från Östersjön till Upplands inre. Mycket tyder på att den äldsta stenbyggnaden var ett rektangulärt enkelhus som uppfördes av Nils Bosson Sture (Natt och Dag), död 1494 och en av de ledande anhängarna till såväl Karl Knutsson som Sten Sture den äldre. Huset fick sedan sin nuvarande omfattning under Lars Turesson (Tre Rosor), riksråd, kusin till Gustav Vasa och ägare till Penningby 1543–60. Lars byggde ut borgen med diagonalställda kanontorn för flankerande eld enligt idéer som kom till Skandinavien i början av 1500-talet. Samma konstruktion kan ses på många Vasaborgar, men ingen svensk privatbefästning bevarar den bättre än Penningby.

 

I slutet av 1600-talet och början av 1700-talet byggdes Penningby om i tidens stil med mansardtak, fönster med stora ljusinsläpp och ny rumsindelning i de övre våningarna. Detta sitt mest genomförda slottsutseende fick Penningby behålla i ungefär hundra år. 1831 eldhärjades slottet, varvid taken och delar av de övre våningarna förstördes. Bristande ekonomi och förändrade umgängesformer bidrog till att de skadade delarna inte återställdes till sitt 1700-talsskick. I stället förenklades byggnaden på ett till synes improviserat sätt. Det som var kvar av den översta våningen revs, på tornen lades låga koniska tak och på den mellanliggande fyrkanten ett enkelt sadeltak. Barthelsonska huset vid Tullportsbacken i Norrtälje (rivet 1978) lär ha tjänat som förebild för östra gaveln. I början av 1900-talet kom detta slags tillfällighetsarkitektur att intressera arkitektstuderande som inventerade gamla byggnadsverk. Så tycks Gunnar Asplund ha inspirerats av Penningbys östra gavel i Lister härads tingshus i Sölvesborg, byggt 1919–21. Fyrkanten står oförändrad sedan 1831, medan tornen återfick kupoler efter mönster från före branden vid en restaurering 1951–53.

 

Penningby köptes 1836 av Simon Olof Nordström (1798–1846), grosshandlare i Stockholm och disponent på Gustavsbergs porslinsfabrik, och drivs sedan 1949 som ett aktiebolag, för närvarande av femte och sjätte generationen i släkten. Slottet har varit inspelningsplats för flera filmer, däribland Mai Zetterlings Nattlek och Amorosa (inspelade 1965 respektive 1985), och tv-serien Huset Silfvercronas gåta (inspelad 1973). Penningby slott är byggnadsminne sedan 1980.

 

Penningby slott har sedan 1990-talet mottagit bidrag från Länsstyrelsen i Stockholm, Roslagens Sparbanks stiftelser, Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Ebba och Carl Mannerfelts stiftelse, Anna och Rolf Balkenhausens donationsfond samt Stockholms läns landsting.