• Foto: Ellinor Koda Sander
Arkeologi & Historia Borgar & Ruiner Slott & Herrgårdar

Besöksmål

Penningby slott

Penningby är med sina kanontorn, orörda nedervåningar och väldiga brunn en av de mest välbevarade privatbefästningarna från 1500-talets Sverige, påbörjad troligen under senare delen av 1400-talet. Interiörerna i de senare ombyggda huvudvåningarna är från 1730- och 1810-talen.

Borgen byggdes på vad som ursprungligen var en klippudde omgiven av sankmarker vid en vattenled från Östersjön till Upplands inre. Mycket tyder på att det äldsta stenhuset var ett rektangulärt enkelhus som byggdes av Nils Bosson Sture, död 1494 och en av de ledande anhängarna till Karl Knutsson. Huset fick sedan sin nuvarande omfattning på 1540-talet under Lars Turesson Tre Rosor, riksråd och kusin med Gustav Vasa. Borgtypen med sina diagonalställda hörntorn uppstod i Baltikum kring sekelskiftet 1500 och blev vanlig i Skåne, medan den är ovanlig för mellansvenska privatborgar (ett annat exempel var det senare ombyggda Stora Sundby).

 

I slutet av 1600-talet och början av 1700-talet byggdes Penningby om till slott, med mansard­tak, stora fönster och ny rumsindelning i de övre våningarna. Detta sitt mest genomförda slottsutseende fick Penningby behålla i drygt hundra år. 1831 eldhärjades slottet, varvid taken och delar av de övre våningarna förstördes. Umgängesformerna hade då hunnit förändras, vilket säkert bidrog till att de skadade delarna inte återställdes till sitt 1700-talsskick. I stället förenklades byggnaden på ett till synes improviserat sätt. Det som var kvar av den översta våningen revs, på tornen lades låga koniska tak och på den mellanliggande fyrkanten ett enkelt sadeltak. Barthelsonska huset vid Tullportsbacken i Norrtälje (rivet 1978) lär ha tjänat som förebild för östra gaveln. I början av 1900-talet kom detta slags tillfällighetsarkitektur att intressera arkitektstuderande som inventerade gamla byggnadsverk. Så tycks Gunnar Asplund ha inspirerats av Penningby i Lister härads tingshus i Sölvesborg och i Villa Snellman i Djursholm. Fyrkanten står oförändrad sedan 1831, medan tornen återfick kupoler enligt mönster från före branden vid en restaurering 1951–53.

 

Slottet köptes 1836 av Simon Olof Nordström, grosshandlare i Stockholm och senare disponent på Gustavsbergs porslinsfabrik, och drivs sedan 1949 som ett aktiebolag, för närvarande av femte och sjätte generationen i släkten. Den ålderdomliga miljön på Penningby har varit inspelningsplats för flera filmer, däribland Mai Zetterlings Nattlek (1965) och Amorosa (1985), och tv-serien Huset Silfvercronas gåta (1973). Penningby slott är byggnadsminne sedan 1980.

 

Penningby slott har erhållit bidrag från Länsstyrelsen i Stockholm, Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Ebba och Carl Mannerfelts stiftelse, Anna och Rolf Balkenhausens donationsfond, Roslagens Sparbanks stiftelser och Stockholms läns landsting.