• Foto: Ellinor Koda Sander
Arkeologi & Historia Borgar & Ruiner Slott & Herrgårdar

Besöksmål

Penningby slott

Penningby är med sina kanontorn, orörda nedervåningar och väldiga brunn en av de mest välbevarade privatbefästningarna från 1500-talets Sverige, påbörjad troligen under senare delen av 1400-talet. Interiörerna i de ombyggda huvudvåningarna är från 1730- och 1810-talen.

Borgen byggdes på vad som då var en klippudde i en sjö som var del av en vattenled från Östersjön till Upplands inre. Mycket tyder på att den äldsta stenbyggnaden var ett rektangulärt enkelhus som uppfördes av Nils Bosson Sture (Natt och Dag), död 1494 och en av de ledande anhängarna till Karl Knutsson. Huset fick sedan sin nuvarande omfattning under Lars Turesson (Tre Rosor), riksråd, kusin till Gustav Vasa och ägare till Penningby 1543–60. Lars förstärkte försvaret med diagonalställda kanontorn för flankerande eld enligt idéer som kom till Skandinavien i början av 1500-talet. Samma utformning kan ses på många Vasaborgar, men ingen svensk privatbefästning har bevarat den bättre än Penningby.

 

I slutet av 1600-talet och början av 1700-talet byggdes Penningby om med mansardtak, stora fönster med generösa ljusinsläpp och ny rumsindelning i de övre våningarna. Detta sitt mest genomförda slottsutseende fick Penningby behålla i ungefär hundra år. 1831 eldhärjades slottet, varvid taken och delar av de övre våningarna förstördes. Bristande ekonomi och förändrade umgängesformer bidrog till att de skadade delarna inte återställdes till sitt 1700-talsskick. I stället förenklades byggnaden på ett till synes improviserat sätt. Det som var kvar av den översta våningen revs, på tornen lades låga koniska tak och på den mellanliggande fyrkanten ett enkelt sadeltak. Barthelsonska huset vid Tullportsbacken i Norrtälje (rivet 1978) lär ha tjänat som förebild för östra gaveln. I början av 1900-talet kom detta slags tillfällighetsarkitektur att intressera arkitektstuderande som inventerade gamla byggnadsverk. Så tycks Gunnar Asplund ha inspirerats av Penningby i Lister härads tingshus i Sölvesborg och i Villa Snellman i Djursholm. Fyrkanten står oförändrad sedan 1831, medan tornen återfick kupoler enligt mönster från före branden vid en restaurering 1951–53.

 

Slottet köptes 1836 av Simon Olof Nordström, grosshandlare i Stockholm och disponent på Gustavsbergs porslinsfabrik, och drivs sedan 1949 som ett aktiebolag, för närvarande av femte och sjätte generationen i släkten. Den ålderdomliga miljön på Penningby har varit inspelningsplats för flera filmer, däribland Mai Zetterlings Nattlek och Amorosa (inspelade 1965 respektive 1985), och tv-serien Huset Silfvercronas gåta (inspelad 1973). Penningby slott är byggnadsminne sedan 1980.

 

Penningby slott har sedan 1990-talet fått bidrag från Länsstyrelsen i Stockholm, Roslagens Sparbanks stiftelser, Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Ebba och Carl Mannerfelts stiftelse, Anna och Rolf Balkenhausens donationsfond och Stockholms läns landsting.